Riksbanken höjer styrräntan – igen. Ja, så har det låtit under flertalet nyhetssändningar under det senaste året, och många oroar sig över sin framtida ekonomi. Med det rådande läget, med höjda bolåneräntor, elpriser som skenar och ökade matkostnader, är det många hushåll i landet som har allt mindre pengar kvar i plånboken när räkningar är betalda.
Sms-lån och privatlån alltmer vanliga under rådande omständigheter
På grund av ökade kostnader på många håll, finns en risk att pengar inte räcker till för de oväntade utgifterna som att diskmaskinen helt plötsligt slutat fungera, eller sommardäcken man trodde skulle räcka en säsong till är alltför slitna. För att få ekonomin att gå runt har det blivit allt vanligare för hushåll att ta ett privatlån eller sms-lån för just dessa utgifter.
Bland annat är det sms lån, eller så kallade snabblån, som visar sig vara ett av de mest populära alternativen. Anledningar är främst på grund av smidiga ansökningsprocesser, men också för att pengar tillhandahålls relativt snabbt. Vilket många ser som fördelaktigt väl den plötsliga kostnaden är ett faktum.
Som med alla lån gäller det dock att jämföra olika långivare för att säkerställa att såväl återbetalningstider som räntor är rimliga för det lån man tar, och den budget man har. Då sms lån tenderar att ha korta återbetalningstider, är de ofta förknippade med högre räntor och ska därför ses som en kortsiktig lösning.
Spara pengar till en buffert
Satsar man på en mer långsiktig plan, kan det trots allt vara bättre att spara ihop pengar till en egen buffert. Detta eftersom det inte enbart ser till att pengar finns lättillgängliga om något går sönder, utan skapar också en ekonomisk trygghet i det fall man skulle bli sjuk eller arbetslös.
Men hur mycket man ska spara till sin buffert kan vara lättare sagt än gjort att bestämma. Den generella rekommendationen är att se över sin boende- och familjesituation då det kan bli fler och större utgifter för boende i villa, eller för en flerbarnsfamilj. För en person som bor själv i lägenhet kan det vara rimligt att som minst spara ihop till två månadslöner efter skatt, medan det för samboende, barnfamiljer, ensamstående och pensionärer kan vara bra att ha en buffert om tre-fem månadslöner.
Andra rekommenderar även att man ser över sina fasta och rörliga kostnader (efter man kapat de utgifter som inte är livsnödvändiga), för att därifrån beräkna en rimlig buffert. Enligt Avanzas sparekonom Johanna Kull kan en buffert om 60 000 kronor vara rimlig för en person som har cirka 20 000 kronor i utgifter varje månad. Detta eftersom pengarna då kan räcka i 3 månader vid sjukdom eller arbetslöshet.
Spara pengarna tryggt
Men hur ska man då gå till väga när det kommer till det faktiska sparandet? Eftersom målsättningen med bufferten är att ha tillgång till pengar när det oförutsedda händer, är det viktigt att pengarna sparas tryggt och lättillgängligt.
Trots att börsen kan verka som en plats där pengar snabbt kan öka, kan de också tappa i värde lika fort, och är därför ingen rekommendation som placering för sina sparpengar. Däremot kan ett sparkonto med ränta och insättningsgaranti vara ett säkrare alternativ.
På grund av det rådande ekonomiska läget har allt fler banker börjat erbjuda bättre sparränta på sina konton.
För den som väljer att lägga sin buffert på ett sparkonto är det dock viktigt att välja ett som ger snabb tillgång till pengarna, utan några uttagsavgifter.
