Adolf Henrik Lundin var en framstående svensk affärsman och entreprenör inom olje- och gruvindustrin. Född 1932 i Stockholm och avliden 2006, byggde han upp en imponerande koncern som idag är känd som Lundin Group. Hans liv präglades av djärva investeringar i högriskområden, stora upptäckter och en del kontroverser. Denna artikel sammanfattar det viktigaste om hans liv, karriär och arv.
Tidigt liv och utbildning
Adolf Lundin föddes i en medelklassfamilj i Stockholmsförorten Äppelviken. Hans far, Harry, var chef för ett bryggeri och senare kemiprofessor, medan hans mor hade anti-kommunistiska åsikter efter att ha tvingats lämna Odessa som barn. Som tonåring drömde Lundin om att bli en ”amerikansk oljetitan” och inspirerades av figurer som John D. Rockefeller och J. Paul Getty. Han tog en masterexamen i gruvteknik från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 1956. Därefter arbetade han som petroleumingenjör för Royal Dutch Shell i Sydamerika mellan 1957 och 1960, där han borrade efter olja i Colombia men mest hittade saltvatten – vilket gav honom smeknamnet ”Saltwater Lundin”.
År 1957 gifte han sig med Eva Wehtje, dotter till Walter Wehtje från den inflytelserika Wallenberg-dynastin, vilket gav honom värdefulla kontakter. Lundin kompletterade sin utbildning med en MBA från Centre d’Etudes Industrielles i Genève 1961, finansierad av svärfadern. Efter Shell-tiden arbetade han för Ax:son Johnson Group med oljeprospektering i Nordsjön och Portugal fram till 1966.
Karriär och upptäckter
Lundins karriär tog fart på 1970-talet när han lämnade anställningar för att bli entreprenör. Han fokuserade på högriskinvesteringar i politiskt instabila regioner, ofta i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. Hans affärsmodell innebar att behålla kontrollen över bolagen, outsourca tekniska uppgifter och finansiera via aktieägare istället för banker.
Olje- och gassektorn
- 1972: Förhandlade fram en olje- och gaskoncession i Qatar, vilket ledde till upptäckten av North Gas Field 1976. Detta gav honom 15 miljoner dollar från en 5-procentig andel.
- 1980: Grundade International Petroleum Corp för borrning i Persiska viken.
- Senare investeringar inkluderade olja i Sudan och Malaysia, samt naturgas i Ryssland via Vostok Nafta Investment, där han hade en 1,34-procentig andel i Gazprom värd miljarder.
Gruvdrift och andra investeringar
- 1983: Investerade i gallium- och germaniumfyndigheter i Utah via Musto Explorations, men projektet misslyckades och kostade 35 miljoner dollar.
- 1992: Köpte rättigheter till guld- och kopparfyndigheter i Argentina via International Musto Exploration, vilket blev hans ”största affär” och genererade stora vinster.
- Andra projekt: Guld i Argentina, koppar i Kongo, nickel i Australien och mineraler i Kanada, Europa och USA.
- Grundade Lundin Group på 1970-talet, som idag inkluderar bolag inom mineraler, metaller, förnybar energi och olja. Gruppen har genererat över 19 miljarder dollar i värde för aktieägare genom projekt som Lundin Energy (sålt till BP Aker 2022).
Mellan 1976 och 1999 gjorde Lundin fyra av historiens största naturresursupptäckter.
Kontroverser
Lundins affärer väckte kritik för samarbeten med korrupta regimer. Exempel:
- Guldprojekt i apartheidtidens Sydafrika (1982–1988).
- Kopparkoncession i Zaire under diktatorn Mobutu Sese Seko 1996.
- Oljeoperationer i Sudan under inbördeskrig, kopplade till människorättsbrott. Lundin Oil såldes 2001 för 400 miljoner dollar, men kritiken fortsatte.
Han försvarade sig med att sådana länder ofta har stora reserver och att investeringar gynnar ekonomin.
Personligt liv och död
Lundin bodde på en 120 hektar stor gård nära Romblaz i Frankrike med hustrun Eva, som var hästuppfödare. De hade två söner, Lukas och Ian, som tog över koncernen. Han diagnostiserades med leukemi fyra år innan sin död och avled den 30 september 2006 vid 73 års ålder. Hans aska spreds över gårdens ängar enligt hans önskan.
Arv och legacy
Adolf Lundins arv lever vidare genom Lundin Group, som drivs av sönerna Lukas och Ian, och nu även barnbarnen Adam, Jack och William. Gruppen betonar långsiktiga relationer, miljöansvar och höga standarder. 1998 utsågs han till årets internationella svensk av kung Carl XVI Gustaf. Hans biografi, ”No Guts No Glory” av Robert Eriksson, beskriver hans äventyrliga liv.
Lundin representerar en era av djärva entreprenörer som sökte rikedom i världens mörkare hörn, och hans koncern fortsätter att forma naturresursindustrin globalt.
