Fondandelsfond – så fungerar en fond som investerar i andra fonder

En fondandelsfond är en fond som investerar i andra fonder i stället för att själv köpa aktier eller räntepapper. När du köper en andel i en fondandelsfond äger du alltså indirekt en del av flera fonder på en gång. Upplägget kallas även fond-i-fond eller fund of funds. Fördelen är bred riskspridning i ett enda köp, medan den största nackdelen ofta är att avgifterna tas ut i två led.

Så fungerar en fondandelsfond

Förvaltaren av en fondandelsfond väljer ut ett antal underliggande fonder och bestämmer hur stor andel av kapitalet som ska ligga i var och en. Det kan till exempel vara en blandning av svenska och globala aktiefonder, räntefonder och tillväxtmarknadsfonder. Förvaltaren följer sedan fonderna, byter ut dem som inte lever upp till förväntningarna och balanserar om fördelningen när marknaden rört sig.

De underliggande fonderna kan förvaltas av samma fondbolag eller av andra fondbolag. Vissa fondandelsfonder köper aktivt förvaltade fonder, där förvaltaren försöker välja ut skickliga fondförvaltare. Andra bygger portföljen av billiga indexfonder eller börshandlade fonder. Läs gärna om skillnaden mellan ETF och indexfond om du funderar på vilken byggsten som passar dig.

Regler för fondandelsfonder i Sverige

Svenska värdepappersfonder styrs av lagen om värdepappersfonder, som bland annat begränsar hur mycket en fond får placera i andra fonder. Enligt lagen gäller bland annat följande:

• En värdepappersfond får ha högst 20 % av sitt värde i en och samma fond. En fondandelsfond som är värdepappersfond behöver därför äga minst fem underliggande fonder.
• Placeringar i andra fonder än värdepappersfonder och motsvarande EU-fonder får sammanlagt uppgå till högst 30 % av fondens värde.
• De underliggande fonderna får i sin tur placera högst 10 % i andra fonder. Det förhindrar långa kedjor av fonder i fonder.
• Undantag finns för så kallade matarfonder, som placerar nästan allt kapital i en enda mottagande fond.

Specialfonder, till exempel många hedgefonder, kan med Finansinspektionens godkännande ha andra placeringsregler. Fondens faktablad och informationsbroschyr beskriver vad som gäller för just den fonden.

Fondandelsfond jämfört med en vanlig aktiefond

Avgifter i två led

Den viktigaste frågan att kontrollera är den totala kostnaden. Fondandelsfonden tar ut en egen förvaltningsavgift, samtidigt som de underliggande fonderna har sina egna avgifter. I fondens faktablad ska de löpande kostnaderna även omfatta kostnaderna i de underliggande fonderna, så det är den siffran du bör jämföra med andra fonder.

Räkneexempel: Om fondandelsfonden tar 0,8 % om året och de underliggande fonderna i genomsnitt kostar 0,6 % blir den totala kostnaden ungefär 1,4 % om året. På ett sparande som ger 7 % före avgifter blir avkastningen efter avgifter då omkring 5,6 %. Vissa fondbolag sänker eller slopar den egna avgiften när de investerar i sina egna fonder, så skillnaderna mellan olika fondandelsfonder kan vara stora.

Fördelar och nackdelar

Fördelar

• Bred riskspridning med ett enda fondköp.
• Förvaltaren sköter val av fonder och ombalansering, vilket sparar tid.
• Möjlighet att få tillgång till flera förvaltare och marknader som annars hade krävt många separata köp.
• Kan passa som grundplåt i ett långsiktigt sparande eller för den som vill ha en färdig portfölj.

Nackdelar

• Avgifterna blir ofta högre än för en enskild indexfond, eftersom de tas ut i två led.
• Sämre insyn i vad du faktiskt äger, eftersom innehaven ligger i flera olika fonder.
• Riskspridningen kan bli så bred att avkastningen närmar sig ett index, men till en högre kostnad.
• Om fonderna förvaltas av samma fondbolag kan urvalet bli begränsat.

Fondandelsfonder och andra fondtyper

En del generationsfonder och blandfonder är uppbyggda som fondandelsfonder, men det finns också sådana fonder som äger aktier och räntepapper direkt. Det finns även fondandelsfonder som investerar i flera hedgefonder för att sprida risken mellan olika strategier. Skattemässigt behandlas en fondandelsfond som andra fonder: på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring betalar du schablonskatt, och i en vanlig depå betalar du skatt på vinsten när du säljer samt skatt på en årlig schablonintäkt för fondandelarna.

Att tänka på innan du väljer en fondandelsfond

1. Jämför de löpande kostnaderna i faktabladet med billiga indexfonder med liknande inriktning.
2. Titta på vilka fonder som ingår och om de förvaltas av samma fondbolag eller av andra.
3. Kontrollera fondens riskindikator och hur fördelningen mellan aktier och räntor ser ut.
4. Fundera på om du redan äger fonder med samma innehåll, så att du inte får dubbla exponeringar.
5. Jämför historisk avkastning efter avgifter över flera år, och kom ihåg att den inte är någon garanti för framtiden.

Vanliga frågor

Vad är en fondandelsfond enkelt förklarat?

En fond som köper andelar i andra fonder. Du får exponering mot flera fonder genom ett enda köp, men betalar både fondandelsfondens avgift och de underliggande fondernas avgifter.

Hur många fonder äger en fondandelsfond?

En svensk värdepappersfond får ha högst 20 % i en och samma fond och behöver därför äga minst fem fonder. Många fondandelsfonder äger betydligt fler än så.

Är fondandelsfonder dyra?

De är ofta dyrare än en enskild indexfond, eftersom avgifterna tas ut i två led. Det finns dock stora skillnader. Jämför alltid de löpande kostnaderna i faktabladet, där även de underliggande fondernas kostnader ska ingå.

Kan man ha en fondandelsfond på ISK?

Ja, fondandelsfonder kan ägas på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i vanlig depå, precis som andra fonder, så länge banken eller nätmäklaren erbjuder fonden.

Informationen på sidan är allmän och utgör inte investeringsrådgivning. Investeringar i värdepapper kan både öka och minska i värde och det finns en risk att du inte får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.