Sverige har en relativt koncentrerad bankmarknad där de fyra stora storbankerna dominerar, men det finns också ett antal nischbanker, digitala utmanare och specialiserade kreditinstitut som är publikt noterade. Totalt rör det sig om ungefär 12–16 bolag som kan klassas som banker eller mycket banknära finansbolag (beroende på exakt definition).
De fyra storbankerna (Large Cap)
Dessa är de mest omsatta och systemviktiga bankerna på börsen:
- Nordea Bank Abp (ticker: NDA SE) Nordens största bank efter börsvärde. Huvudkontor i Helsingfors, men stor svensk verksamhet och noterad i Stockholm.
- Swedbank AB (ticker: SWED A) Stark inom retail och bolån, hög utdelning. Ofta en av de mest populära bankaktierna bland svenska småsparare.
- Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) (ticker: SEB A / SEB B) Stark inom corporate & investment banking samt private banking.
- Svenska Handelsbanken AB (ticker: SHB A / SHB B) Decentraliserad modell med lokalt starka kontor. Hög kundnöjdhet och stabil utdelning.
Digitala/nischbanker (ofta Mid Cap eller mindre)
Dessa bolag har vuxit kraftigt de senaste 10 åren och fokuserar ofta på online-banking, värdepappershandel eller konsumentlån:
- Avanza Bank Holding AB (ticker: AZA) Sveriges ledande nätmäklare och bank för sparande/investeringar.
- Nordnet AB (ticker: SAVE) Nätmäklare och digital bank, stark konkurrent till Avanza.
- Norion Bank (ticker: NORION) Tidigare Collector Bank – fokuserar på konsumentlån, co-branded kort och företagsfinansiering.
- NOBA Bank Group (ticker: NOBA) Tidigare Bank Norwegian / NOBA – digital bank med inriktning på lån och sparkonton.
- TF Bank AB (ticker: TFBANK) Nischbank med fokus på konsumentkrediter i flera europeiska länder.
- Morrow Bank AB (ticker: MORROW) Noterades på Nasdaq Stockholm Main Market i januari 2026. Tidigare del av Komplett Bank-koncernen.
- Resurs Holding AB (ticker: RESURS) Konsumentfinansiering, kreditkort och försäkringar via Resurs Bank.
- Hoist Finance AB (ticker: HOFI) Specialiserad på köp av icke-presterande lån (NPL) och inkasso.
Andra bolag som ibland räknas till banksektorn
Dessa är gränsfall men ofta listas bland finansiella institut/banker:
- Intrum AB – (inkasso & kredithantering, inte ren bank)
- Arion Bank (SDB-notering) – isländsk bank med viss svensk exponering
Vad gör en bank egentligen?
En bank fungerar som en mellanhand i ekonomin. De tre klassiska huvuduppgifterna enligt Riksbanken är:
- Ta emot insättningar (inlåning) Du sätter in pengar på lönekonto, sparkonto, ISK, kapitalförsäkring eller fasträntekonto. Banken betalar (oftast låg) ränta till dig och garanterar insättningar via insättningsgarantin.
- Ge ut lån (utlåning/krediter) Banken lånar ut de insatta pengarna (plus pengar de lånar på kapitalmarknaden) till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag. På lånen tar de ut högre ränta än vad de betalar på inlåningen → bankens räntemarginal blir vinstkälla.
- Förmedla betalningar Swish, kortbetalningar, autogiro, löne- och leverantörsbetalningar, internationella överföringar, BankID osv. Utan banker skulle det moderna betalningssystemet inte fungera.
Utöver detta erbjuder de flesta banker idag även:
- Kort (kreditkort, debitkort)
- Försäkringar (via samarbeten)
- Sparande i fonder, aktier, obligationer
- Rådgivning (private banking, pensionsrådgivning)
- Valutaväxling
- Företagstjänster (fakturafinansiering, leasing, garantier)
Vanligaste typerna av lån som erbjuds
Man brukar dela in lånen i två huvudkategorier: lån med säkerhet och lån utan säkerhet. Säkerhet = banken får pant (t.ex. bostad eller bil) som de kan sälja om du inte kan betala → lägre ränta.
| Typ av lån | Säkerhet? | Vanligt användningsområde |
|---|---|---|
| Bolån / Bostadslån | Ja (bostaden) | Köpa villa, bostadsrätt, fritidshus, renovering |
| Privatlån / Blancolån | Nej | Konsumtion, renovering, resa, samlingslån |
| Billån | Ja / Nej | Köpa ny eller begagnad bil |
| Kreditkort / Kontokredit | Nej | Daglig konsumtion, buffert |
| Företagslån / Checkkredit | Varierar | Företags investeringar, likviditet |
| Samlingslån / Hopbakslån | Oftast nej | Samla dyra smålån och krediter |
| Studielån | Nej | Studier (CSN |
Skillnaden mellan privatlån och bolån
Privatlån och bolån är två av de vanligaste lånetyperna för privatpersoner, men de skiljer sig markant åt i uppbyggnad, kostnad, villkor och risk. Den stora grundskillnaden är säkerhet – eller avsaknad av den.
Varför är bolån så mycket billigare?
- Lägre risk för banken → de har bostaden som pant. Om du inte betalar kan de sälja den och få tillbaka pengarna.
- Lång löptid → räntan sprids ut över många år.
När väljer man vad?
- Välj bolån om du äger bostad och kan baka in konsumtionslån/renovering i ditt befintliga bolån (ofta kallat topplån eller utökat bolån). Det sänker både ränta och månadskostnad dramatiskt.
- Välj privatlån om du inte äger bostad, behöver pengar snabbt, eller till något som inte kan belånas via bostaden (t.ex. bilköp utan säkerhet, resa, samlingslån för dyra smålån).
