Vad är räntefonder och hur fungerar en räntefond? Vad händer med en räntefond när börsen går ned, eller när räntan stiger? Den primära anledningen till att äga en räntefond är för att minimerar risken att förlora kapital jämfört med exempelvis en aktiefond. Vid börsnedgångar tappar en bra räntefond max ett par procentenheter.

Vad är en räntefond

En räntefond fungera placerar i räntebärande värdepapper, så som statsskuldväxlar, bostads-, kommun- och statsobligationer. Den stora fördelen med att investera i en räntefond, jämfört med en fond som har exponering mot aktiemarknaden är att räntefonden tenderar att vara en säkrare investering.

Dessa räntefonder delas in i olika kategorier beroende på  vilken typ av tillgång fonden köper. Det finns långa räntefonder, korta räntefonder, obligationer och realräntefonder. Vad dessa fonder har gemensamt är att alla påverkas av det nuvarande ränteläget, dock påverkas det på olika sätt av räntan.

Ett exempel på en räntefond är Spiltan Fonder högräntefond som har blivit en mycket populär fond. Fonden äger framförallt företagsobligationer som ger en relativt hög kupongränta. Obligationer med hög ränta tenderar också att vara högre risk. Spiltans högräntefond är därmed kanske inte den räntefond med lägsta risk, utan en något mer aggressiv fond. 

Korta Räntefonder

Skillnaden på korta och långa räntefonder är löptiderna på de räntebärande värdepapper som fonderna äger. Löptiden är ett mått på hur lång tid som lånet på det räntebärande värdepappret löper, alltså tiden det kommer ta för långivaren att få tillbaka det investerade kapitalet. En kort räntefond investerar i räntebärande värdepapper med löptid på kortare än ett år, alla räntebärande papper över ett år blir därmed en placering för en lång räntefond. Korta räntefonder kallas även penningmarknads- eller likviditetsfond och har generellt sett en lägre risk än långa räntefonder, blandfonder och aktiefonder.

Långa räntefonder

Lång räntefond, också kallad för obligationsfonder, är den största kategorin inom räntefonder. Detta eftersom det finns stora skillnader i risk och längd på räntan,  avkastningskraven hos de olika värdepapper typerna som fonderna investerar i.

Vissa fonder har till exempel som krav att endast investera i obligationer utgivna av länder, exempelvis svenska statsobligationer, eller i företagsobligationer. Företagsobligationer, speciellt det obligationer som investerar i företagsobligationer som investerar i mindre bolag som tenderar att vara mer riskfyllda.

Räntan du kan förvänta dig är att från att investera i en företagsobligation, jämfört med en företagsobligation kommer vara längre, detta eftersom risken är också längre. Högre risk tenderar att ge högre ränta. Och vise versa.Varje investerare behöver själv, eller med hjälp av en rådgivare bestämma sig hur han eller hon ska agera med sina egna investeringar. 

Eftersom långa räntefonder har innehav med längre löptid så måste förvaltarna av långa räntefonder ha ett längre perspektiv. Ju längre löptid ett räntebärande värdepapper har, desto fler eventuella händelser på vägen måste man ta hänsyn till. Därför har långa räntefonder en högre risk än korta räntefonder. 

Företagsobligationsfonder

Precis som det låter investerar en Företagsobligationsfonden i olika obligationer utgivna av företag. Dessa fonder kan ha olika inriktningar: Risknivå, sektor, industri. Dessa olika parametrar avgör också hur hög avkastning du som investerare kan förvänta dig.

När man placerar i företagsobligationsfonder är det viktigt förstå vad det är för typ av företagsobligationer som fonden placerar i. Det kan du göra under information om fonden. Ställd dig själv frågan, är det bara i stora stabila bolag eller är det i väldigt små bolag? Skillnaden i risk och avkastning kan vara stor. Större, stabila bolag förknippas med lägre risk medan små, osäkra bolag ses som mer riskfyllda. Detta påverkar hela fondens risk.

Realräntefonder kallas fonder som placerar i obligationer som ger en fast ränta över inflationen. När räntan sätts på en vanlig obligation så sätts den i procenttal, precis som ett bostadslån, till exempel 4 % per år. När räntan sätts på en realränteobligation så sätts den i ett procenttal plus inflation, till exempel 3 % + inflation. Det innebär att inflationen inte kommer att påverka obligationernas avkastning vilket ger ett skydd för obligationsägaren.

Realräntefonder

Om du är orolig över hur inflationen kommer påverka dina investeringar kan det här vara ett bra alternativ för dig. Realräntefonder placerar i obligationer som ger en fast ränta över inflationen. När räntan sätts på en vanlig obligation så sätts den i procenttal, precis som ett bostadslån, till exempel 4 % per år. När räntan sätts på en realränteobligation så sätts den i ett procenttal plus inflation, till exempel 3 % + inflation. Det innebär att inflationen inte kommer att påverka obligationernas avkastning vilket ger ett skydd för obligationsägaren.

Räntefonder i olika valutor

Om du investerar i en räntefonder, eller vilken fond som helst, som placerar utomlands, kommer avkastningen påverkas av hur valuta kurserna förändras utomlands. Det är inte ovanligt att valutakurserna kan förändras med flera procentenheter på kort tid, vilket gör att risken i dessa fonder ofta ökar. Utländska räntefonder påverkas även av räntan i det landet.

10 bästa räntefonderna

Det fnns en hel uppsjö av olika räntefonder, naturligt är vissa bättre än andra. I den här listan har vi tagit fram tio olika räntefonder som vi tycker om, även fonder som raknar högt av Morningstar och Avanza.