Soliditet är ett centralt nyckeltal som ger en överblick över hur stabilt ett företags ekonomi är på lång sikt. Det mäter förhållandet mellan eget kapital och totala tillgångar. Ett högt värde indikerar att företaget har en stark egenfinansiering, vilket minskar beroendet av externa lån. Det här skapar en buffert mot ekonomiska svängningar, som lågkonjunkturer eller oväntade kostnader.
Tänk dig soliditeten som en termometer för företagets finansiella hälsa: Ju högre temperatur (soliditet), desto mer motståndskraftig är verksamheten mot kalla vindar från marknaden. Ett lågt värde kan däremot signalera hög skuldsättning, vilket gör det svårare att hantera räntehöjningar eller likviditetsproblem.
Hur räknar man ut soliditeten?
Beräkningen är enkel och bygger på två grundläggande siffror från balansräkningen: eget kapital och totala tillgångar. Formeln lyder:
Soliditet = (Eget kapital / Totala tillgångar) × 100
Resultatet uttrycks i procent. Till exempel: Om eget kapitalet är 500 000 kr och totala tillgångarna 1 000 000 kr blir soliditeten (500 000 / 1 000 000) × 100 = 50 %.
För en mer nyanserad bild används ofta justerad soliditet, där man lägger till obeskattade reserver och dolda reserver till eget kapitalet. Formeln blir då:
Justerad soliditet = (Justerat eget kapital / Totala tillgångar) × 100
Där justerat eget kapital = Eget kapital + Obeskattade reserver + Dolda reserver.
Obeskattade reserver handlar om uppskjutna skatter på vinster, som periodiseringsfonder eller extra avskrivningar. Dolda reserver är osynliga värden, som en maskinpark som är värd mer på andrahandsmarknaden än i bokföringen.
Var hittar du siffrorna i årsredovisningen?
All data du behöver finns i balansräkningen, som är en snapshot av företagets ekonomi vid årets slut.
- Totala tillgångar: Längst ner på aktivsidan (vänster sida), som ”Summa tillgångar”. Det inkluderar allt från kassa till fordringar och anläggningar.
- Eget kapital: På passivsidan (höger sida), som en sammanfattning av ägarnas insats, reserver och årets resultat. Dra inte bort bolagsskatten här – den påverkar indirekt via resultatet.
- Obeskattade reserver: Också under passivsidan, som en separat rad inom eget kapital. Kom ihåg att vid justering adderar du bara 79,4 % av beloppet (efter skattesats på 20,6 % som gäller för åren 2021-2025).
Bolagsskatten själv syns i resultaträkningen, där den dras från vinsten före skatt. Den minskar årets resultat och därmed påverkar soliditeten långsiktigt.
Vad är en bra soliditet?
Det korta svaret: Det beror på branschen! Det finns ingen magisk gräns som passar alla, utan jämför med konkurrenter för en realistisk bedömning.
- Fastighetsbranschen: Ofta runt 33 %, eftersom stora lån behövs för investeringar i byggnader.
- Konsultverksamhet: Närmare 60 %, då det främst handlar om personal och minimala fasta tillgångar.
Generellt är en soliditet över 40–50 % stark för de flesta sektorer, men under 20 % kan vara en röd flagga. Kolla SCB:s branschnyckeltal för exakta medianvärden i din nisch – det ger en bra benchmark.
Faktorer som påverkar soliditeten
Soliditet är inte statisk; den svänger med företagets livscykel och strategi. Ett lågt värde är inte alltid dåligt – det kan vara ett tecken på smart tillväxt.
Under expansionsperioder, som när du satsar på ny marknad eller utrustning, ökar ofta skulderna för att finansiera det. Det sänker soliditeten kortsiktigt, men kan leda till högre intäkter på sikt.
Omvänt: Ett högt värde kan betyda att företaget är för försiktigt, med få investeringar och en trög strategi. Varningen blinkar verkligen om soliditeten sjunker samtidigt som omsättningen stagnerar – det pekar på ineffektivitet eller problem.
Andra påverkande faktorer inkluderar:
- Branschens natur: Kapitalintensiva sektorer (t.ex. tillverkning) har lägre soliditet än tjänstebaserade.
- Ekonomiska cykler: I uppgångstider lånar man mer, i nedgångar prioriteras buffertar.
- Skatteplanering: Obeskattade reserver kan boosta det justerade värdet.
