De svenska hushållens skulder har ökat snabbt under lång tid. I januari 2020 var deras skulder 4 244 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 85 procent av Sveriges BNP.

Bolån utgör 82 procent av hushållens totala skulder en siffra som stigit kraftigt i drygt 20 års tid. En viktig orsak till att svenska hushåll har lånat allt mer har varit stigande bostadspriser.

Trots svagare pristillväxt i slutet av 2018 och under 2019 har bostadspriserna stigit kraftigt sett ur ett längre tidsperspektiv.

Ökningen av hushållens bostadslån har varit betydligt snabbare än tillväxten i BNP eller i hushållens disponibla inkomst, se bilden ovan.

Perioden mellan 2002-2017 har hushållens bostadslån ökat från knappt en tredjedel till drygt två tredjedelar av BNP i löpande pris och i relation till hushållens disponibla inkomst har andelen mer än fördubblats, från 66 till 139 procent.

Ökningen av bostadslån har gått hand i hand med en stark uppgång i priserna på småhus och bostadsrätter.

Uppgången syns också i storbankernas årsredovisningar. Vilket har attraherat nya och befintliga aktörer att satsa mer på bolånemarknaden. Statens egen bolånebank SBAB sänker listräntorna för bolån med bindningstiderna 2, 4 och 5 år så sent som i förra veckan.Vi såg även att Skandia bolån sänkte bolåneräntan nyligen.

Även Landshypotek Bank sänker bolåneräntorna på samtliga bindningstider mellan 1 och 10 år. Banken som historiskt sett mest lånat ut till jordbrukare och skogsägare uppger att de sett en stark kundtillströmning inom bolån under året. En sista bank som också börjat konkurrerar på bolånemarknaden är Nordax bolån som tidigare var noterad på Stockholmsbörsen men som avnoterad sin aktie.

Storbankerna har fortfarande ett järngrepp om bolånemarknaden. Framtiden får utvisa om en ny aktör på riktigt kommer kunna vara med och fajtas om marknadsandelar.

I slutändan är konkurs något som kommer utveckla produkten till det bättre för oss konsumenter.